Gudarna målar med färgranna vindarEn rödgul solnedgångJag slutar mina ögon och flyger genom luftenPå min bostadsrättsbalkongJag har rest jorden runt och har lärt migEtt träd är trä och en sten är en stenMen nog är det lite närmareTill himlen från ÖsterledJag kommer ihåg en kväll i ChicagoI den farliga delen av stanJag satt på en bar med mitt ensamma hjärtaOch pratade med jag och min kumpanDet kändes som slutet var näraOch jag visste när timmen var senNär jag dör vill jag inte till himlenJag vill hellre till ÖsterledDet är här havet och fältenBildar den vackraste scenSom gör att det verkar så näraMellan himlen och ÖsterledNär vinden sjönger om nattenPå slätten här utanförDå flyger molnen i kappMed blåstens ljusJag kommer ihåg en kväll i ChicagoDå flyger molnen i kappMed blåstens goda humörNär jag tittar ut från mitt fönsterÄr det tydligt i molnens själAtt det är nog lite närmareTill himlen från ÖsterledJa, det är nog lite närmareTill himlen från Österled